En fri republik i Tsar-Ryssland

I Rigabukten ligger det en iten ö som heter Runö, som tillhör Estland men faktiskt ligger närmare Lettland. Från 1200-talet minst och fram till 1944 var befolkningen om någr hundra invånare rent svensk.

Under många olika härskare, i två hundra år var det tsaren, styrede Runöborna sig själva i ett jämlikt samhälle som fick besökare att tala om “en socialistisk och kommunistisk republik i Tsar-Ryssland”. Det var på den tid då begreppen förekom blott i utopisters skrifter.

Rigabukten är grund och Runö har ingen naturlig hamn. Innan det fanns flyg kunde besökare bara ros i land av Runöbor (mot en skälig penning) från större båtar på redden. Runöborna var den sydligaste utposten av de svenskspråkiga områdena längs Estlands kust. Det isolerade läget gjorde att de avvek mycket i kultur och dialekt från de övriga estlandssvenskarna, som understundom talade “de bortskämda Runöborna”.

Ty när det alltmer patriotiska Sverige upptäckte denna svenska ö med urgamla seder fick Runöborna mycket uppmärksamhet. Besökare av alla nationaliteter underströk alltid hur högväxta, frimodiga och självsäkra Runöborna var, i kontrast till fastlandets kuvade, livegna bönder.

Bortskämda av naturens makter var Runöborna sannerligen inte. De levde på ett knapert jordbruk och lönsam säljakt. I början av nittonhundratalet sålde de småbåtar i Sverige. Efter sina resor runt Östersjön fanns det bland karlarna goda språkkunskaper i andra längs Östersjön förekommande tungomål. Tack vare prästen (som sällan stannade länge, han fick lappsjuka om vintern) fanns det fädigheter i rikssvenska.

Lars Åhlander och Jörgen Hedberg* har nu givit ut en praktfull bok som heter just “Runö” (Dialogos); de har redan skrivit om Gammalsvenskbyborna i Ukraina, som ursprungligen kom från Estland.

Runöboken är ett njutbart äreminne, en sådan bok som får läsaren att lägga ifrån sig annan litteratur och i andanom ros in över de grunda vattnen, få tårar i ögonen av röken i de halmtäckta husen och harmas över prästen som ville riva träkyrkan från sextonhundratalet.

1944 flydde de tre hundra Runöborna till Sverige undan Sovjetmakten. I dag finns på Runö ett sextiotal invånare, inklusive en återvänd runösvensk som reder sig på sin svenska pension. *

Rättelse i DN 060929:

Den ene av de två författarna till boken om Runö som Skott prisade i går heter rätteligen Jörgen Hedman.

Var kan boken köpas?

Huvudboken kostar  Medlemspris: 250:- Tilläggsboken kostar 200:-
Beställs genom att sätta in respektive summa på Runöbornas förenings pg: 686994-5 så skickas böckerna.

Information finns att få genom SOVs kansli
Tel: 08-612 75 99
eller e-post: info@estlandssvenskarna.org